Ägarfrämjandet verkar för

- ett likvärdigt skydd för all slags egendom.
Äganderätten gäller mycket olika saker: både fast egendom av olika
slag, såsom byggnader, mark och vatten och annan egendom än fast,
som bilar, möbler, tavlor, aktier och obligationer, bostadsrätter och
pensionsförsäkringar. Skyddet kan inte utformas på samma sätt för all
egendom, men skyddet måste vara lika mycket värt.

- att äganderätten skall skyddas i grundlag efter samma principer som politiska fri- och rättigheter.
Yttrandefrihet, församlingsfrihet, föreningsfrihet och övriga politiska frioch rättigheter har grundläggande betydelse för ett öppet samhälle. Erfarenheten visar att detsamma gäller om den privata äganderätten. Av
ideologiska skäl har den emellertid skjutits i bakgrunden. Målet måste
vara ett skydd enligt så långt som möjligt likartade principer eftersom det
bäst garanterar att skyddet blir likvärdigt.

- att stärka skyddet för immateriella rättigheter och för näringsfrihet och avtalsfrihet.
Immateriella rättigheter som upphovsrätter, patenträtter och varumärkesrätter brukar inte anses som egendom i vanlig mening men har mycket likartad betydelse. Oumbärliga värden i ett samhälle som bygger på marknadsekonomi är också, utöver privat äganderätt, särskilt näringsfrihet och avtalsfrihet. Ägarfrämjandet vill stärka skyddet för alla dessa rättigheter.

- att ingen skall berövas sin egendom eller få sin rätt att bruka den inskränkt annat än i speciella fall som noga preciseras i lag och mot full ersättning.
Det är ofrånkomligt att en ägare ibland måste finna sig i att bli berövad sin egendom av det allmänna eller få sin rätt att
använda egendomen begränsad. De fall där det får ske måste dock noga preciseras i lag och motiveras med verkligt starka skäl, och full ersättning måste utgå. Risken för godtycke måste elimineras. Det är angeläget inte bara för ägaren själv utan för den allmänna rättssäkerheten.

- att avskaffa skatter som grundas uteslutande på ägande. Det gäller idag främst fastighetsskatten, förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten.
Skattesystemet skall främja ett långsiktigt och ansvarsfullt förvaltarskap. Det får inte väsentligt försvåra att företag
behålls inom familjen. Mot det-ta synsätt strider skatter som riktar sig mot ägande. Allt som ligger till grund för dessa
skatteuttag har som regel blivit beskattat på annat sätt och har åstadkommits med beskattade medel. Särskilt fastighetsskatten strider också mot den grundläggande principen om skatt efter förmåga.

Ägarfrämjandet slår fast

- att ägaren har ett ansvar för miljön till skydd för allmänna värden, annans hälsa och egendom.
Det är idag särskilt nödvändigt att betona ägarens miljöansvar. Det är dock angeläget att kostnader som bör bäras av alla inte vältras över på ägarna. Brukande av mark i traditionella former kan inte heller få anses innebära miljöförstöring eller att tillståndsplikt får införas för normala åtgärder i markanvändningen.

- att rätten att äga inte är absolut och obegränsad och att ägande är förenat med ansvar. Ägaren är skyldig att förvalta sin egendom väl.
Den enskildes äganderätt får inte kränka andras rättigheter. Den måste också vika om det är nödvändigt för att tillgodose angelägna allmänna intressen men det måste ske med respekt för ägarens egna berättigade intressen och utan att rubba marknadsekonomins grunder. Allt ägande är förenat med ansvar. Inom näringslivet måste ägarna ta ansvar för företagen, en fastighetsägare måste svara för att fastigheten förvaltas väl, en lantbrukare måste se till att ägor och djur vårdas osv. Sambandet mellan ägande och ansvar är grundläggande. Det ingen äger vårdas dåligt.

- att god rättssäkerhet är grunden för ett väl fungerande samhälle och en förutsättning för att äganderätten skall vara en realitet.
Rättssäkerheten i vid mening måste stärkas. Polisens resurser att skydda medborgarna och deras egendom måste stärkas. Regler och
byråkrati måste nedbringas för att underlätta för de enskilda. Ärenden måste handläggas snabbare av myndigheterna och reglerna om rätt till skadestånd vid felaktig myndighetsutövning skärpas. Utan sådana reformer urholkas skyddet för äganderätten.