När äganderätten urholkas ser regeringen åt annat håll

De politiska partierna bryr sig inte om att försvara äganderätten. Bristerna handlar om allt från synen på piratkopiering till missbruket av allemansrätten, skriver Lars-Erik Forsgårdh, Ägarfrämjandet.

Regeringens samhällsbygge vilar på bräcklig grund. Den idékramp som präglar arbetet med att formulera framåtblickande politiska visioner är inte det enda som ­bekymrar. Regeringen har även vänt en sedan två sekel tillbaka bärande idé i svensk samhällsutveckling ryggen – äganderätten.
Flera svenska näringar har den senaste ­tiden fått ett omtumlande uppvaknande då en alltmer urholkad äganderätt underminerar möjligheterna att växa och skapa arbetstillfällen.

Därför lanserar Ägar­främjandet snart ett initiativ för att synliggöra ett antal områden där skyddet för äganderätten är hotat, men också områden där det skett ­betydande förbättringar. Det är inte bara idén om demokrati som måste vinnas för varje ny generation, utan också idén om äganderätten.

Den svenska samhällsutvecklingen har i stor utsträckning formats av ­visioner och reformer med tydlig koppling till äganderätten. Den senaste tiden har dock något hänt.

Både regering och opposition struntar i ägarfrågorna, samtidigt som i stort sett samtliga riksdagspartier söker med ljus och lykta efter nya politiska visioner om samhället.

Det är oförståeligt. Ett seriöst förhållningssätt till äganderätten är ­avgörande för Sveriges möjligheter till långsiktig ekonomisk tillväxt, sysselsättning och för att uppfylla handelsminister Ewa Björlings målsättning om en fördubblad svensk export fram till 2015.

En i medierna uppmärksammad fråga med äganderättslig grund är den alltmer omfattande piratkopieringen. De kreativa näringarna har hårdhänt fått lära sig vad en bristande respekt för immateriella ­rättig­heter på internet innebär för möjligheterna att få betalt i den digitala ekonomin. Fildelningstjänster för piratkopierat material tillåts att ostört erodera den betydande tillväxtpotentialen för internetekonomin.

Även för möbelbranschen har problemet med piratkopiering blivit alltmer påtagligt. Så sent som i februari inledde Trä & Möbelföretagen en ­informationssatsning om vikten av en fungerande immaterialrätt.

Bristerna i skyddet för äganderätten begränsas dock inte till de immateriella rättigheterna. De senaste åren har vi kunnat se ett alltmer frekvent missbruk av allemansrätten i kom­mer­siella syften. Helt utan medgivande från markägare exploateras deras mark för vinstdrivande verk­samheter såsom bär- och svamp­plockning, ridning, naturturism, forsränning och terrängcykling. Den enskilde ­mark­ägarens intressen väger oroväckande lätt gentemot de kommersiella intressen som ostört tillåts slå mynt av ­någon annans egendom under åberopande av allemansrätten.

Ett annat exempel är det växande problemet med bedragare som kapar lagfarten för småhusägare. ­Genom att skicka in en förfalskad ­ansökan om lagfartsöverlåtelse till Lantmäteriet kan bedragaren belåna en fastighet, eller till och med sälja den vidare, innan dess rättmätige ägare har möjlighet att ingripa.

För den enskilde småhusägare som drabbas kan konsekvenserna bli katastrofala. Hittills har dock staten ­underlåtit att vidta tillräckliga åtgärder för att omöjliggöra denna typ av bedrägerier.

Ytterligare ett exempel på hur en bristande politisk känsla för äganderätten får konsekvenser för samhällsutvecklingen är det alltmer utbredda anonyma ägandet av svenska företag. Sedan 1950 har det institutionella ägandet på börsen vuxit från 20 till 80 procent. Samtidigt har det privata ägandet i den svenska industrin falligt kraftigt från cirka 70 till 20 procent.

Ett regelverk som främjar institutionellt ägande, i kombination med en politisk prioritering av nya statliga fonder, har fått långtgående konsekvenser för det privata ägandet och ägarengagemanget i svenska företag. Detta kommer även att drabba dynamiken, ansvarstagandet och förmågan till utveckling inom det svenska näringslivet.

Äganderätten inrymmer självfallet många fler områden som behöver uppmärksammas. Frågor med kopplingar till både äganderätt och integritet – som FRA-frågan, fildelningsfrågan och Wikileaks – sänder chockvågor genom de politiska systemen.

Det behövs en fördjupad, kvalificerad och hela tiden aktuell debatt om äganderätten, naturligtvis relaterad till andra värden i samhället. Annars står det inte på förrän vi har en ny löntagarfondsfråga att hantera.

Ägarfrämjandet tänker inte stillsamt titta på medan äganderätten sätts på undantag i den politiska ­debatten.

Lars-Erik Forsgårdh, ordförande i Ägarfrämjandet.
Medlemmar i organisationen är Fastighetsägarna, Företagarna, LRF, Svensk Handel, Sveriges aktiesparares riksförbund, SBC, Sveriges Jordägareförbund och Villaägarnas riksförbund.

Publicerad i Dagens Industri, 5/5 2011.